“Ingen hunger” innebär att eliminera undernäring och att maten ska räcka åt alla.  Med målet strävar man också till att jordbruk och all slags matproduktion ska vara rättvis, jämlik och möjlig.  Det är också viktigt att människor har tillgång till rätt information om hälsosam mat och hur den produceras, och att till exempel jordbruksmark inte fördelas orättvist. Miljöfrågor, som hållbar energiproduktion, måste beaktas i alla led av livsmedelsproduktionen.  

Är hungersnöd, undernäring, matsvinn och matsäkerhet bekanta ord för dig? Du kan repetera här: 

Svält: Maten tar slut eller det finns inte tillräckligt med mat. Tillgång till mera mat finns inte. Hungersnöd förorsakar många slag av problem. 

Undernäring: En person får inte i sig tillräckligt med näringsämnen eller energi. Undernäring orsakar sjukdomar och även dödsfall. 

Matsvinn: Mat som skulle ha kunnat ätas men den slängs i soporna eller blir dålig eftersom den inte tas till vara. Matsvinn uppstår när det finns mer mat tillgängligt än vad som köps eller används. 

Matsäkerhet: Innebär att alla människor har en tryggad tillgång till näringsrik mat.

I många länder som tidigare ofta drabbades av hungersnöd är det nu möjligt att odla och distribuera tillräckligt med livsmedel för att mätta alla. Varje dag måste ändå mer än 800 miljoner människor fundera på var de ska få tag på nästa måltid till sig själva eller sina familjer. Detta är ett speciellt stort problem i Asien och Afrika. Hunger är ett sorgligt faktum. Hungerproblem beror på  en kombination av många olika faktorer.  

Krig och oroligheter orsakar hunger. Hur kommer det sig? Krig skadar och förstör miljön samt jordbruksmaskinerna, gör det svårt att producera och få tag på livsmedel och driver människor bort från sina hem. Det finns ingen tid att arbeta på fälten mitt i kriget. Det gör det svårt att producera livsmedel, sköta grödor, ta hand om boskap eller ens koncentrera sig på att odla plantor. Det kan vara så att fälten och affärerna ligger i ett område dit man inte vågar gå. I tider av oro skiljer sig människors dagliga liv mycket från livet i fredstider.  

Klimatrelaterade svårigheter är en annan orsak till mänsklig hunger. Regn eller torka vid udda tidpunkter gör det svårt eller till och med omöjligt att odla mat. Överdriven värme och kyla gör detsamma. Om det finns för mycket eller inget vatten är det mycket svårt att odla matgrödor, oavsett hur skicklig och hårt arbetande en jordbrukare är. Det förändrade klimatet kan ha fört med sig skadedjur till de egna åkrarna som man ännu inte vet hur man ska kontrollera eller utrota. 

Klimatförändringar och krig pressar upp priset på utsäde, gödningsmedel och på den mat vi handlar. Om det råder brist på en produkt kommer den att säljas till ett högre pris. 

Finland har satt som mål att fram till år 2030 ska varje person som bor i Finland ha möjlighet att äta bra med tanke på hälsan och miljön.

(https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164199) 

Toppen! Det är bra att det finns mål som vi får sträva mot tillsammans.

Att odla och producera mat i Mauretanien (Västafrika) är svårt, eftersom en stor del av Mauretaniens yta finns i Saharaöknen. Det är just därför som klimattåligt jordbruk och försörjning utvecklas där. Det innebär att vi tillsammans kommer fram till sätt att producera mat bättre under svåra förhållanden, så att det finns tillräckligt med mat för alla.

Särskilt i södra Braknaregionen erbjuds lantbrukare nya typer av utbildningar med hjälp av lokala experter. Utbildningarna ger ny information om bra odlingstips och näringsrika grönsaker som växer bättre i intensiv värme.

Människor uppmuntras att hitta och utveckla sätt på vilka de kan säkra matsäkerheten i sina egna hem även under tider då det finns lite mat tillgänglig.

En planetär kost är mat som är hälsosam för hela miljön och människorna. Den planetära kosten består huvudsakligen av grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter och oljor som innehåller omättat fett (till exempel margarin och fisk). Den innehåller måttliga mängder fisk och kyckling och bara lite rött kött, tillsatt socker och raffinerade spannmål (Källa: https://www.duodecimlehti.fi/duo16200).

I råvarorna tas hänsyn till kulturella faktorer och vad som är lokal mat i olika länder. Lokal mat stöder lokal sysselsättning och ekonomi. Det är en verksamhet i enlighet med hållbar utveckling. Till exempel i Finland kan lokal mat vara en morot eller en abborre fångad från en sjö, i Etiopien teffsäd och kål, och i Colombia potatis och banan.

Känner du igen den lokala finska maten? Lägg matingredienserna i rätt lådor.

Grattis, du har slutfört avsnittet! Nu kan du gå vidare till nästa avsnitt. Kom ihåg att också besöka globox och använda dina förtjänade globuster!