Foto av ett fruktträd som planterats i Mauretanien: Heli Vuohelainen
Målet är att det inte ska finnas någon hungersnöd och att ingen ska behöva oroa sig för att få tag på mat. Maten ska vara näringsrik, så att den också förbättrar hälsan. Livsmedelsproduktionen ska vara hållbar för alla.
I hela världen lider ungefär var nionde, eller 690 miljoner människor av undernäring och 3 miljarder människor har inte råd med hälsosam mat. FN uppskattar att detta antal kommer att öka med 2 miljarder fram till år 2050. Detta beror på faktorer som global befolkningstillväxt, miljöförändringar och förändrade matvanor till följd av globalisering och urbanisering (FN 2022). Detta är en fråga som globalagenterna måste ta i beaktande.
United Nations: State of Food Security and Nutrition in the World -raport 2023
https://unicef.studio.crasman.fi/pub/public/Tiedotteet/The+State+of+Food+Security+and+Nutrition+in+the+World_2020_Full_Report.pdf
ANSÖK TILL GLOBALAGENTSKOLAN!
Du kan skapa din egen agentfigur, tjäna globuust, handla i Globalmarket och examinera som en global agent genom att registrera dig till Globalagentsskolan.
Om du redan har en agentkod kan du logga in till agentsskolan här.
Genom att utföra uppgifter och lyckas med tester samlar du globuust, vilka du kan använda för att göra inköp i den Globalmarketen som finns i Globox.
“Ingen hunger” innebär att eliminera undernäring och att maten ska räcka åt alla. Det finns många olika sätt att uppnå detta på. Med målet strävar man också till att jordbruk och all slags matproduktion ska vara rättvis, jämlik och möjlig. Det är också viktigt att människor har tillgång till rätt information om hälsosam mat och hur den produceras, och att till exempel jordbruksmark inte fördelas orättvist. Miljöfrågor, som hållbar energiproduktion, måste beaktas i alla led av livsmedelsproduktionen.
Är hungersnöd, undernäring och matsvinn bekanta ord för dig? Du kan repetera här:
Svält: Maten tar slut eller det finns inte tillräckligt med mat. Tillgång till mera mat finns inte. Hungersnöd förorsakar många slag av problem.
Undernäring: En person får inte i sig tillräckligt med näringsämnen eller energi. Undernäring orsakar sjukdomar och även dödsfall.
Matsvinn: Mat som skulle ha kunnat ätas. Men den slängs i soporna eller blir dålig eftersom den inte tas till vara. Matsvinn uppstår när det finns mer mat tillgängligt än vad som köps eller används.
I många länder som tidigare ofta drabbades av hungersnöd är det nu möjligt att odla och distribuera tillräckligt med livsmedel för att mätta alla. Ingen människa i världen vill ju gå hungrig eller uppleva brist på mat. Många människor befinner sig trots allt fortfarande i ett tillstånd av ständig hunger. Varje dag måste mer än 800 miljoner människor fundera på var de ska få tag på nästa måltid till sig själva eller sina familjer. Det är ett stort antal människor. Att få maten att räcka till är det största problemet för människor som lever i Asien och Afrika.
Hunger är ett sorgligt faktum. Hungerproblem beror på en kombination av många olika faktorer.
Krig och oroligheter orsakar hunger. Hur kommer det sig? Krig skadar och förstör miljön samt jordbruksmaskinerna, gör det svårt att producera och få tag på livsmedel och driver människor bort från sina hem. Det finns ingen tid att arbeta på fälten mitt i kriget. Det gör det svårt att producera livsmedel, sköta grödor, ta hand om boskap eller ens koncentrera sig på att odla plantor. Det kan vara så att fälten och affärerna ligger i ett område dit man inte vågar gå. I tider av oro skiljer sig människors dagliga liv mycket från livet i fredstider.
Klimatrelaterade svårigheter är en annan orsak till mänsklig hunger. Regn eller torka vid udda tidpunkter gör det svårt eller till och med omöjligt att odla mat. Överdriven värme och kyla gör detsamma. Om det finns för mycket eller inget vatten är det mycket svårt att odla matgrödor, oavsett hur skicklig och hårt arbetande en jordbrukare är. Det förändrade klimatet kan ha fört med
sig skadedjur till de egna åkrarna som man ännu inte vet hur man ska kontrollera eller utrota.
Klimatförändringar och krig pressar upp priset på utsäde, gödningsmedel och till och med på mat. Om det råder brist på en produkt kommer den att säljas till ett högre pris. Det är olyckligt att andras misär kan göra andra rikare.
Finland har satt som mål att fram till år 2030 ska varje person som bor i Finland ha möjlighet att äta bra med tanke på hälsan och miljön.
Att odla och producera mat i Mauretanien (Västafrika) är svårt, eftersom en stor del av Mauretaniens yta är Saharaöknen. Det är just därför som klimattåligt jordbruk och försörjning utvecklas där.Det innebär att vi tillsammans kommer fram till sätt att producera mat bättre under svåra förhållanden, så att det finns tillräckligt med mat för alla. Särskilt i södra Braknaregionen erbjuds lantbrukare nya typer av utbildningar med hjälp av lokala experter. Utbildningarna ger ny information om bra odlingstips och näringsrika grönsaker som växer bättre i intensiv värme. Människor uppmuntras att hitta och utveckla sätt på vilka de kan säkra matsäkerheten i sina egna hem även under tider då det finns lite mat tillgänglig.
En planetarisk kost är mat som är hälsosam för hela miljön och människorna. Den planetariska kosten består huvudsakligen av grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter och oljor som innehåller omättat fett (till exempel margarin i låda och fisk). Den innehåller måttliga mängder fisk och kyckling och bara lite rött kött, tillsatt socker och raffinerade spannmål (Källa: https://www.duodecimlehti.fi/duo16200).
I råvarorna tas hänsyn till kulturella faktorer och vad som är lokal mat i olika länder. Lokal mat stöder lokal sysselsättning och ekonomi. Det är en verksamhet i enlighet med hållbar utveckling. Till exempel i Finland kan lokal mat vara en morot eller en abborre fångad från en sjö, i Etiopien teffsäd och kål, och i Colombia potatis och banan.
Känner du igen den lokala finska maten? Lägg matingredienserna i rätt lådor.
Bra jobbat! Du har genomfört den globala agentutbildningens kurs Ingen hunger och samtidigt har du samlat poäng på ditt Globuusti-konto.
Nedan finns en praktisk extrauppgift för globala agentstudenter. Om du går den globala agentutbildningen i din klass, kom överens med din lärare om vilka uppgifter som ska göras och hur de ska genomföras.
AGENTUPPGIFT – MAT I VÅR NÄRMILJÖ
Uppgift 1:
Gör en undersökning om matsvinnet i skolan. Följ till exempel matsvinnet i skolmatsalen under 10 minuter. Notera hur många som slänger mat i soptunnan och hur många som har ätit upp allt på sina tallrikar.
Gör en affisch för matsalens vägg där du publicerar dina forskningsresultat och ger goda förslag på hur matsvinnet i skolan kan minskas.
Uppgift 2:
Intervjua skolans kock om hur mycket mat som går till spillo a) i soptunnan och b) av de reserverade måltiderna som inte äts upp.
Ta reda på vad skolans kök gör med överskottsmaten. Skriv en debattartikel där du ger förslag på hur hela skolans matsvinn kan minskas.
Din debattartikel kan du publicera till exempel genom att läsa den i din klass, i klassens tidning eller på skolans anslagstavla. Om din artikel erbjuder bra förslag för skolor i allmänhet, kan du erbjuda den till en lokal tidning.
Uppgift 3:
Fundera över vad som är hälsosam mat för alla? Vilken produkt skulle vara svårast att avstå från om den inte längre fanns? Vad skulle man kunna använda istället?
Planera en läcker och hälsosam måltid med hjälp av närproducerade livsmedel. Skulle ni kunna genomföra den planerade måltiden i skolans hemkunskapsklass?
Källor för texter och uppgifter:
studera med andra uppgifter i avsnittet.
