“Ingen hunger” innebär att eliminera undernäring och att maten ska räcka åt alla.  Det finns många olika sätt att uppnå detta på. Med målet strävar man också till att jordbruk och all slags matproduktion ska vara rättvis, jämlik och möjlig.  Det är också viktigt att människor har tillgång till rätt information om hälsosam mat och hur den produceras, och att till exempel jordbruksmark inte fördelas orättvist. Miljöfrågor, som hållbar energiproduktion, måste beaktas i alla led av livsmedelsproduktionen.  

Är hungersnöd, undernäring och matsvinn bekanta ord för dig? Du kan repetera här: 

Svält: Maten tar slut eller det finns inte tillräckligt med mat. Tillgång till mera mat finns inte. Hungersnöd förorsakar många slag av problem. 

Undernäring: En person får inte i sig tillräckligt med näringsämnen eller energi. Undernäring orsakar sjukdomar och även dödsfall. 

Matsvinn: Mat som skulle ha kunnat ätas. Men den slängs i soporna eller blir dålig eftersom den inte tas till vara. Matsvinn uppstår när det finns mer mat tillgängligt än vad som köps eller används. 

I många länder som tidigare ofta drabbades av hungersnöd är det nu möjligt att odla och distribuera tillräckligt med livsmedel för att mätta alla. Ingen människa i världen vill ju gå hungrig eller uppleva brist på mat. Många människor befinner sig trots allt fortfarande i ett tillstånd av ständig hunger. Varje dag måste mer än 800 miljoner människor fundera på var de ska få tag på nästa måltid till sig själva eller sina familjer. Det är ett stort antal människor. Att få maten att räcka till är det största problemet för människor som lever i Asien och Afrika.   

Hunger är ett sorgligt faktum. Hungerproblem beror på  en kombination av många olika faktorer. 

Krig och oroligheter orsakar hunger. Hur kommer det sig? Krig skadar och förstör miljön samt jordbruksmaskinerna, gör det svårt att producera och få tag på livsmedel och driver människor bort från sina hem. Det finns ingen tid att arbeta på fälten mitt i kriget. Det gör det svårt att producera livsmedel, sköta grödor, ta hand om boskap eller ens koncentrera sig på att odla plantor. Det kan vara så att fälten och affärerna ligger i ett område dit man inte vågar gå. I tider av oro skiljer sig människors dagliga liv mycket från livet i fredstider.  

Klimatrelaterade svårigheter är en annan orsak till mänsklig hunger. Regn eller torka vid udda tidpunkter gör det svårt eller till och med omöjligt att odla mat. Överdriven värme och kyla gör detsamma. Om det finns för mycket eller inget vatten är det mycket svårt att odla matgrödor, oavsett hur skicklig och hårt arbetande en jordbrukare är. Det förändrade klimatet kan ha fört med  

sig skadedjur till de egna åkrarna som man ännu inte vet hur man ska kontrollera eller utrota. 

Klimatförändringar och krig pressar upp priset på utsäde, gödningsmedel och till och med på mat. Om det råder brist på en produkt kommer den att säljas till ett högre pris. Det är olyckligt att andras misär kan göra andra rikare.  

Finland har satt som mål att fram till år 2030 ska varje person som bor i Finland ha möjlighet att äta bra med tanke på  hälsan och  miljön. (https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164199) 

Videossa mainittiin, että Kambodžassa on opeteltu tekemään voimapuuroa, joka auttaa jaksamaan paremmin esimerkiksi koulussa.

Tehtävänäsi on nyt keksiä omalle perheellesi sopiva voimapuuro. Mitä aineksia sinun lähiympäristöstäsi voisi käyttää voimapuuroon? Puurokattilaan sopii vain terveellinen lähiruoka. Laita loput ainekset tarpeettomien ainesten pussiin.

(tehtävä aukeaa uudessa välilehdessä)

Mauritaniassa (Länsi-Afrikassa) viljely ja ruuan tuottaminen on vaikeaa, sillä suuri osa Mauritanian pinta-alasta on Saharan autiomaata. Juuri siksi siellä kehitetään ilmastokestävää maataloutta ja toimeentuloa.
Se tarkoittaa sitä, että yhdessä ideoidaan keinoja, joilla ruokaa voidaan tuottaa hankalissa olosuhteissa paremmin, jotta ruokaa riittäisi kaikille.

Etenkin eteläisen Braknan alueella viljelijöille tarjotaan paikallisten asiantuntijoiden avulla uudenlaisia koulutuksia. Koulutuksissa saadaan uutta tietoa hyvistä viljelyvinkeistä ja ravitsevista kasviksista, jotka kasvavat kovassa kuumuudessa paremmin.

Ihmisiä innostetaan etsimään ja kehittämään keinoja, joilla he voivat turvata omien kotiensa ruokaturvaa sellaisinakin aikoina, jolloin ravintoa on vain vähän saatavissa.

Planetaarinen ruokavalio on ruokaa, joka on terveellistä koko ympäristölle ja ihmiselle. Planetaarinen ruokavalio koostuu pääosin kasviksista, hedelmistä, täysjyväviljasta, palkokasveista ja tyydyttymätöntä rasvaa sisältävistä öljyistä (esimerkiksi rasiassa oleva margariini ja kala). Se sisältää kohtuullisia määriä kalaa ja kanaa ja vain hieman punaista lihaa, lisättyä sokeria ja puhdistettua viljaa (Lähde: https://www.duodecimlehti.fi/duo16200).

Ruoka-aineksissa otetaan huomioon kulttuuritekijät ja se, mikä eri maissa on lähiruokaa. Lähiruoka tukee paikallista työllisyyttä ja taloutta. Se on kestävän kehityksen mukaista toimintaa. Esimerkiksi Suomessa lähiruokaa voi olla porkkana tai järvestä ongittu ahven, Etiopiassa teff-vilja ja kaali ja Kolumbiassa peruna ja banaani.

Tunnistatko suomalaisia lähiruokia. Laita ruoka-aineet oikeisiin laatikoihin. 

(tehtävä aukeaa uudessa välilehdessä)